Eftersom en person frågat
om jag kan blogga om hur jag har det så tänkte jag att jag kunde göra det.
Jag befinner mig alltså
strax utanför London där jag hittills har bott i ca två månader
och ska spendera ytterligare 1, 5 månad på Catholic Worker Farm. Videon nedan ger en rätt bra presentation av farmen och livet här.
Jag försökte
sammanställa vad våra arbetsuppgifter kan tänkas vara då jag aldrig kommer på vad jag ska svara när jag får frågan.
Det blev ganska mycket men här är i alla fall några exempel.
Laga diskho, rengöra rör, montera skåp, plocka äpplen, rensa ogräs, plocka roccula, klippa gräs, kratta, bygga (tält)-bod, tvätta tält med högtryckstvätt, göra tomatsås. vika flygblad, byta glödlampor, laga gardin, fixa dörrhantag, organisera bland bäbiskläder, organisera bland donerad mat, skramla pengar på stan, planera och ordna festival, plantera växter och örter, rengöra fläkt, plocka pinnar, hjälpa kvinnor med jobbansökan, räkna pengar från skrammel, lyssna på kvinnornas historia och skriva ned, skala, rensa, rengöra, frysa in grönsaker från Great wester market, åka och hämta donerade madrasser, hämta donerat bröd, sortera dvd:er, leka med barnen, arrangera födelsedagsfirande, skruva i hylla i vägg, göra äppel- och flädersylt. m.m.
En sak jag inte förväntade
mig var hur pass mycket matdonationer farmen får. Och hur mycket tid
vi skulle spendera på att organisera och strukturera all mat. Mängder konserver med Baked beans och tomatsoppa är t.ex. ett vanligt inslag bland matdonationerna.
På fredagar åker vi till
en stad i närheten och skramlar pengar och säljer saker som t.ex.
egengjord tomatsås och äppelmos eller annat. Detta
för att samla in pengar till hyra, reparationskostnader etc.
Bilden nedan är min utsikt förra gången jag stod och skramlade pengar. Efter ett tag insåg jag att jag ironiskt nog stod mittemot en bank och två mäklarfirmor.
När jag bor här blir jag ständigt påmind om hur pinsamt privilegierad jag är.
Jag har till exempel valt att bo här under en väldigt kort period och ser det lite som en häftig erfarenhet medan kvinnorna som bor här inte har haft något val att komma hit.
Jag har familj, pengar och ett pass som gör att jag i princip kan röra mig fritt i hela världen medan det är något som de flesta kvinnorna här helt och hållet saknar.
Som till exempel när en kvinna frågade varför vi volontärer ska hem
till jul och jag inte hann svara förens hon själv fyllde i-
Just det ni har ju er familj där. Och jag inte visste vad jag skulle svara
för jag vet att hon inte har någon familj.
Sånt där som får en att få ont i magen.
Jag trivs verkligen här men det är väldigt utmanande på många sätt. Lite som en berg- och dalbana ni vet.
Jag är inte så bra på det här med att skriva intressanta blogginlägg så för bättre och utförligare läsning kan ni läsa vad
Elin skriver om tiden här.
Puss hej.
(För typ två veckor sen trampade jag och Elin på en död råtta. Den såg typ ut sådär.)
